Tiden går fort när man roar sig…

Ja, man undrar var all tid tar vägen. Lillungen växer så det knakar. Han har blivit ett helt år och jag kan inte komma ihåg att det gick så fort med de egna barnen. Ja, fort gick det ju men det här…

Hela familjen Lillunge for till Kalmar på semester och vi skulle mötas en vecka senare i Skåne. Tänk att man kan få sån abstinens. Sista biten ner till vårt semestermål tänkte jag bara på att snart skulle jag få träffa Lillungen igen.

Och tänk vad hår han hade fått.

 Vi hade det jättebra där nere fast det regnade och var kallt de första dagarna.

Sen fick vi tillbaka för gammal ost för sen blev det varmt så in i norden i stället. Till och med nästan för varmt att ligga vid havet. Jag tror aldrig jag har lyckats bränna upp mig någon gång men jag blev allt röd om magen.

På lördagen skulle vi (jag,morfar och hunden fara hem. Jag kan tala om att det blev femtio mil utan ac.

Den hade pajat. Blev ungefär hundra (något överdrivet) stopp. Vi svettades och hunden flämtade. Inte en resa till utan kalluft det säger jag bara. Men allt gick bra och vi fick alla duscha när vi kom hem. Hunden gjorde det dock något motvilligt men han är ju snäll så för mattes skull så tog även han en liten dusch. 

Ja, nu ska jag börja jobba igen på måndag, men det känns ganska bra faktiskt. Jag har ju fördelen att inte behöva arbeta så mycket. Det blir allt tid över för att träffa lillungen också. 

Ses snart!  Jag ska försöka att inte ta så lång tid på mig nästa gång. Men som sagt. Tiden går.